Gaturum
Gata i en tätort där människor sannolikt exponeras för de högsta halterna av en förorening. Mätningar i gaturum bekostar kommunerna själva då de är ett kommunalt ansvar.

Regional bakgrund
Område på landsbygd eller liknande på långt avstånd från källor som trafik och industri.

Urban bakgrund
De områden och platser i en tätort där föroreningsnivåerna är representativa för den exponering som befolkningen i allmänhet är utsatt för. Vid mätning i urban bakgrund placeras därför mätutrustningen i exempelvis parker och på torg.

Metreologiska mätningar
SLB-analys gör även meterologiska mätningar i Uppsala (Marsta), Norrtälje (Norr Malma), Högdalen i Stockholm och i Eskilstuna. Man mäter bl.a. vind, temperatur, nederbörd, fuktighet och global solinstrålning.

Modellberäkningar - Gaussmodellen
Beräknar den geografiska haltfördelningen över ett område 2 meter ovan marknivå. I tätbebygda områden beskriver gaussmodellen halter av luftföroreningar i taknivå. För att beräkna halten nere i gaturum kompletteras gauss- beräkningarna med beräkningar med gaturumsmodeller. Bebyggelsefaktorn, dvs. om gaturummet är slutet samt dess dimensioner, spelar stor roll för gatuventilationen och därmed för haltnivåerna. SMHI Airviro OSPM används för att beräkna luftföroreningshalter och dess fördelning i gaturum både för enkelsidig och dubbelsidig bebyggelse. Airviro OSPM implementerades i systemet år 2014. Airviro Gauss och Airviro OSPM
utgör tillsammans en motsvarighet till SMHI Simair OSPM-modell.

NOx och NO2 är kväveoxider som uppstår som en kemisk reaktion mellan kväve och syre vid höga temperaturer, i praktiken vid förbränning av både fossila och andra bränslen. Fordonstrafik och energiproduktion är de största källorna för kvävemonoxid och kvävedioxid.
Kvävedioxid i höga halter kan skada lungvävnad och ge andningssjukdomar. I miljön bidrar kväveoxiderna till försurningen och till övergödning av mark och vatten. De är också frätande på stenmaterial i till exempel byggnader och statyer.

Partiklar, PM10 och PM 2,5. Kommer från vägtrafiken främst i form av slitagepartiklar från dubbdäck men även slitage av däck och bromsar. Även från förbränning i fordonsmotorer, värmeverk och villapannor släpps partiklar ut i den omgivande luften. Partiklarna i luften har både lokalt och långväga ursprung. De har lång uppehållstid i atmosfären och kan därför transporteras långa sträckor med luftströmmarna mellan länder och kontinenter. Därför kan luftpartiklar förekomma även på de mest avskilda platser med hög regional bakgrundshalt som följd. Personer med känsliga luftvägar kan få besvär vid höga halter av slitagepartiklar och måste i många fall uppsöka sjukhus. Nära starkt trafikerade vägar och under lång exponering för avgaspartiklar (mindre än 0,1 mikrometer) ökar risken för dödlighet i hjärt-, kärl- och lung- sjukdomar.

Bens(a)pyren och PAH
Bens(a)pyren tillhör gruppen polyaromatiska kolväten (PAH) och brukar användas som indikator för den totala halten av PAH. Småskalig vedeldning och vägtrafik är de huvudsakliga källorna till utsläpp av PAH. Flera kolväten är direkt hälsoskadliga hos människor och orsakar bland annat cancer.

Sot
Sot är små, mörka partiklar som bildas vid ofullständig förbränning. Sot har, precis som andra partiklar, visat sig ha starka kopplingar till negativa hälsoeffekter och p.g.a. sin storlek kan de transporteras långt in i lungorna. Det viktigaste källorna för sot är vedeldning för uppvärmning och trafik, där dieselfordon står för en stor del av trafikutsläppen. Utsläpp sker även från industrier, vilket inkluderar arbetsmaskiner som används där.

Ozon
Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen (VOC) och kväveoxider (NOx) i närvaro av solljus. Produktionen av ozon är ofta större utanför städer än i städskärnor då blandningsförhållandet mellan VOC och NOx är mer gynnsamt för ozonproduktion. Marknära ozon kan i gynnsamma förhållanden transporteras in från utlandet, då kan halterna av ozon tidvis kan vara mycket höga. Ozon i höga doser har direkt effekt på människans hälsa i synnerhet människor som redan lider av andningssvårigheter, så som astma eller KOL.

Marknära ozon skadar även växter och påverkar därmed produktionen i jord- och skogsbruk. Trenden för marknära ozon är något ökande varje år, och varje år överskrids miljökvalitetsnormen för ozon på flera platser i Sverige.

Meteorologi
I luftvårdsförbundet sköter SLB-analys fyra meteorologistationer: Torkel Knutssons gata på Södermalm i Stockholm, Högdalen i södra Stockholm, Norr Malma utanför Norrtälje, och Marsta, strax norr om Uppsala (inte Märsta). Samtliga stationer mäter: lufttemperatur, luftfuktighet, vindhastighet, vindriktning, diff-temp (vilket är luftstabilitetsmått), global strålning och nederbörd. Torkel Knutssonsgatan är den enda meteorologistationen som mäter lufttryck.