Mätningar & mätstationer

Vilka mätstationer finns och hur fungerar mätning av luftföroreningar?

Östra Sveriges Luftvårdsförbund har upphandlat aktören SLB-analys för att sköta mätningar och drift av mätstationer. På deras hemsida SLB.nu kan man se realtidsrapportering av mätdata.
Visste du att det finns gränsvärden som inte får överskridas enligt lag, sk miljökvalitetsnormer som är satta för att skydda människors hälsa och gäller där människor normalt vistas. Det finns även nationella miljömål som anger nivåer av luftföroreninghalter som kommuner bör eftersträva att
klara långsiktigt.

Ladda gärna ner vår broschyr Luften vi andas, den förklarar lite mera. Kan laddas ner här pdf>>
Eller Bläddringsbart ex.

Här kan du också hitta mera information:
http://www.naturvardsverket.se/

 

Förklarande information

Gaturum
Gata i en tätort där människor sannolikt exponeras för de högsta halterna av en förorening. Mätningar i gaturum bekostar kommunerna själva då de är ett kommunalt ansvar.

 

Regional bakgrund
Område på landsbygd eller liknande på långt avstånd från källor som trafik och industri.

 

Urban bakgrund
De områden och platser i en tätort där föroreningsnivåerna är representativa för den exponering som befolkningen i allmänhet är utsatt för. Vid mätning i urban bakgrund placeras därför mätutrustningen i exempelvis parker och på torg.

 

Metreologiska mätningar
SLB-analys gör även meterologiska mätningar i Uppsala (Marsta), Norrtälje (Norr Malma), Högdalen i Stockholm och i Eskilstuna. Man mäter bl.a. vind, temperatur, nederbörd, fuktighet och global solinstrålning.

 

Modellberäkningar - Gaussmodellen
Beräknar den geografiska haltfördelningen över ett område 2 meter ovan marknivå. I tätbebygda områden beskriver gaussmodellen halter av luftföroreningar i taknivå. För att beräkna halten nere i gaturum kompletteras gauss- beräkningarna med beräkningar med gaturumsmodeller. Bebyggelsefaktorn, dvs. om gaturummet är slutet samt dess dimensioner, spelar stor roll för gatuventilationen och därmed för haltnivåerna. SMHI Airviro OSPM används för att beräkna luftföroreningshalter och dess fördelning i gaturum både för enkelsidig och dubbelsidig bebyggelse. Airviro OSPM implementerades i systemet år 2014. Airviro Gauss och Airviro OSPM
utgör tillsammans en motsvarighet till SMHI Simair OSPM-modell.

 

NOx och NO2 är kväveoxider som uppstår som en kemisk reaktion mellan kväve och syre vid höga temperaturer, i praktiken vid förbränning av både fossila och andra bränslen. Fordonstrafik och energiproduktion är de största källorna för kvävemonoxid och kvävedioxid.
Kvävedioxid i höga halter kan skada lungvävnad och ge andningssjukdomar. I miljön bidrar kväveoxiderna till försurningen och till övergödning av mark och vatten. De är också frätande på stenmaterial i till exempel byggnader och statyer.


Partiklar, PM10 och PM 2,5.
Kommer från vägtrafiken främst i form av slitagepartiklar från dubbdäck men även slitage av däck och bromsar. Även från förbränning i fordonsmotorer, värmeverk och villapannor släpps partiklar ut i den omgivande luften. Partiklarna i luften har både lokalt och långväga ursprung. De har lång uppehållstid i atmosfären och kan därför transporteras långa sträckor med luftströmmarna mellan länder och kontinenter. Därför kan luftpartiklar förekomma även på de mest avskilda platser med hög regional bakgrundshalt som följd. Personer med känsliga luftvägar kan få besvär vid höga halter av slitagepartiklar och måste i många fall uppsöka sjukhus. Nära starkt trafikerade vägar och under lång exponering för avgaspartiklar (mindre än 0,1 mikrometer) ökar risken för dödlighet i hjärt-, kärl- och lung- sjukdomar.

 

Bens(a)pyren och PAH
Bens(a)pyren tillhör gruppen polyaromatiska kolväten (PAH) och brukar användas som indikator för den totala halten av PAH. Småskalig vedeldning och vägtrafik är de huvudsakliga källorna till utsläpp av PAH. Flera kolväten är direkt hälsoskadliga hos människor och orsakar bland annat cancer.

 

Sot
Sot är små, mörka partiklar som bildas vid ofullständig förbränning. Sot har, precis som andra partiklar, visat sig ha starka kopplingar till negativa hälsoeffekter och p.g.a. sin storlek kan de transporteras långt in i lungorna. Det viktigaste källorna för sot är vedeldning för uppvärmning och trafik, där dieselfordon står för en stor del av trafikutsläppen. Utsläpp sker även från industrier, vilket inkluderar arbetsmaskiner som används där.

 

Ozon
Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen (VOC) och kväveoxider (NOx) i närvaro av solljus. Produktionen av ozon är ofta större utanför städer än i städskärnor då blandningsförhållandet mellan VOC och NOx är mer gynnsamt för ozonproduktion. Marknära ozon kan i gynnsamma förhållanden transporteras in från utlandet, då kan halterna av ozon tidvis kan vara mycket höga. Ozon i höga doser har direkt effekt på människans hälsa i synnerhet människor som redan lider av andningssvårigheter, så som astma eller KOL.

Marknära ozon skadar även växter och påverkar därmed produktionen i jord- och skogsbruk. Trenden för marknära ozon är något ökande varje år, och varje år överskrids miljökvalitetsnormen för ozon på flera platser i Sverige.

 

Meteorologi
I luftvårdsförbundet sköter SLB-analys fyra meteorologistationer: Torkel Knutssons gata på Södermalm i Stockholm, Högdalen i södra Stockholm, Norr Malma utanför Norrtälje, och Marsta, strax norr om Uppsala (inte Märsta). Samtliga stationer mäter: lufttemperatur, luftfuktighet, vindhastighet, vindriktning, diff-temp (vilket är luftstabilitetsmått), global strålning och nederbörd. Torkel Knutssonsgatan är den enda meteorologistationen som mäter lufttryck.

Meteorologiska stationer

Luftföroreningar påverkas av olika meteorologiska processer. Vindar transporterar föroreningar, turbulensen blandar och späder dem. SLB-analys använder Airviro vindmodell för beräkningar.

Några definitioner:

 

  • Regional bakgrundshalt: Halter av luftföroreningar i områden med marginella lokala utsläpp utanför tätort.


  • Urban bakgrundshalt: Halter av luftföroreningar i områden med marginella lokala utsläpp utanför inom en tätort t.ex. ovan taknivå, längs gågator och i parker.

  • Emissionsdata: Utsläppsdata kopplade till bl.a. väg- och båttrafik, värmeverk, vedeldning och industri. Modellberäkningar kan användas till att ta fram tex halt kartor. Dessa kartor används av kommuner som information till medborgare och myndigheter. Kartorna ger information var halterna är höga och var det kan vara motiverat att göra mätningar. Just nu håller förbundet på att ta fram nya haltkartor då de gamla är från 2015. De beräknas vara klara i december 2020. Detta är ett tilläggs program som förbundet beslutar om på två års basis och 2020 samt 2021 är nya haltkartor beslutade att tas fram.


Kontakta gärna Östra Sverige Luftvårdsförbund eller SLB-analys om du har frågor.

Förbundets mätningar i urban bakgrund

Stockholm

 

Torkel Knutssons gata, Södermalm, Stockholm
Mätning i urban bakgrund (taknivå) av partiklar (PM10, PM2.5, antal, sot),
kväveoxider (NO2, NOx), ozon (O3), svaveldioxid (SO2)
och meteorologiska mätningar.

 

 

 

Stockholm

Hornsgatan 108,
Stockholm gaturum
NOx, NO2. PM10, PM2.5, antal partiklar och sot

Stockholm

Kanaan, i Grimsta friluftsområde nära Vällingby
NOx, NO2. Passiv provtagare, månadsmedelvärden

Uppsala

Mätningarna på taket till Dragabrunnsgatan 23
NOx, NO2. PM10, PM2.5

Förbundets mätning i regional bakgrund

Norrtälje

Norr Malma, Norrtälje regional bakgrund
Mätpunkt: 4 m ovan mark. Stationen ligger ca 9 km NNV om Norrtälje.
Meteorologisk mast: mätningar på 2 - 24 m ovan mark.
NOx, NO2. O3, PM10, PM2.5

Lokala mätningar

Städer och kommuner har egna mätstationer samt aktörer som SMHI mäter också. Utöver luftvårdsförbundets regionala mätprogram finns lokala mätstationer som drivs av SLB- analys.

Uppsala

Kungsgatan 67, Uppsala gaturum
3 m över gatunivå sydväst om Kungsgatan
NOx, NO2. PM10, PM2.5

Solna

Råsundavägen 107 Solna gaturum
Mätpunkt: 3 m över gatunivå på Råsundavägens södra sida
NOx, NO2, PM10, PM2.5

Sollentuna

E4 Häggvik Sollentuna öppen väg
Mätpunkt: 3 m över marknivå, ca 4 - 5 m över E4:ans vägbana. Ca 10 m nordost om vägkant för påfart till E4 och ca 35 m från mitten av trafikleden E4. NOx, NO2. PM10, PM2.5

Samverkan genom regionala och lokala mätprogram medför att antalet mätstationer uppfyller minimikraven om antalet provtagningsplatser som ska finnas inom ett samverkansområde med ca 3 miljoner invånare enligt 12 § NFS 2016:9

 

Modellberäkningar

Läs mer

POSTAD: 2020-10-01 16:58:10

Taggar:

mätningar

Medlemmar

Våra medlemmar tar luftfrågan på allvar. Se vilka medlemmar vi har i organisationen

Se medlemmar